Imorgon så ska jag till en läkare som ska bedöma om jag behöver "hjälp". Vilket kan vara i form av antidepressiva läkemedel bland annat. Jag är ganska nervös och undrar om jag kommer att bryta ihop eller inte. Jag kan faktiskt inte påstå att jag mår särskilt bra. Därför skriver jag om det i bloggen, för att sedan kunna se tillbaka på detta och vara stolt över mig själv. Stolt för att jag har klarat av mer än vad jag någonsin trodde att jag kunde göra. Eller för att se tillbaka på en tid då jag nästan mådde bra. Vi får se hur det går.